Staffan red till Hindustan men hamnade fel i Pakistan

13 december var det dags för den svenska traditionen att träda fram på de indiska ghaterna. Iklädda vår vita skrud sjöng vi ett långt program runt om i Asi med start utanför Ganga Mahal vidare ner på ghaten upp längs Asi-road med stop utanför Haifa innan vi hoppade in i rickshaws för att åka till Omjii och lussa. Kvällen avslutades med glögg och pepparkakor som Gudmors Mia hade med sig för flera veckor sedan.
Detta tåg väckte självklart uppståndelse och media var där. Dagen efter får vi läsa en hel del intressanta citat av Emilia som jag har svårt att tro att hon har uttalat som: Vi tror alla på Lucias återkomst (de har nog blandat ihop Lucia och Jesus) eller att Indien skulle ha den bästa tygmarknaden i världen. De fick med det mesta i denna artikel. Vi hade även kommit på ett mycket roligt skämt tyckte vi då vi sjöng om Hindustan och Pakistan i en av Staffans visorna. Mest för att se om folk reagerade detta ledde till en rubrik som menade att svenskarna sjöng för fred mellan Indien och Pakistan. Ja då har man gjort sin del för världsfreden då.